onsdag 22 augusti 2012

Men å andra sidan..

Något som inte alls är lika vanligt som att starta en blogg i detta bloggarnas decennium är att som första riktiga inlägg i sin blogg berätta om en bok. Just detta är därför vad jag nu tänker göra.

Under sommaren har jag kommit att läsa en del böcker, men det fanns en bok som jag särskilt fastnade för. Den heter Eld och är andra delen i en trilogi skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag tror att skälet till att jag fastnade mest för denna bok är att den ständigt överaskar, samt gör mig otroligt irriterad. När jag läste den första delen (Cirkeln) trodde jag att det senare av dessa berodde på okunskap. Jag var därför inte alls så fäst vid den boken. Men numera, efter att ha läst uppföljaren, börjar jag tro att författarna vill att jag ska bli irriterad, att det är en teknik de brukar i syfte att ta sig in i min hjärna. Varför skulle de annars beskriva karaktärerna så ytligt och därför orealistiskt som om de alla vore enfaldiga? Som om de bara var brottstycken av äkta personer och inte en helhet? Men ändå brottstycken som överaskar med att då och då tänka ytterst djupt?

De säger att saker blir klarare när man formulerar dem i ord och så kändes det även i detta fall. Jag har nu tydliga bevis för att min hjärna inte fungerar riktigt som den ska..

(Fortfarande ej klart. Don't judge it! ...And please don't read........!)

Så har ännu en vanlig blogg tillkommit. Jippie!